Öltillverkning

Öl är något som många har en relation till, men det är inte alla som vet om hur det går till när brygden tillverkas. I stort är det fem steg som drycken måste gå igenom innan den kan kylas ner och serveras. De främsta ingredienserna i öl är malt, humle, jäst och vatten. Vad som avgör smaken är vilken humle som väljs, hur malten rostas och hur jäsningen går till. Det är därför det finns så pass många olika ölsorter som idag går att identifiera, även i Sverige där öltillverkning i mindre skala har blivit betydligt mer populärt. Hela processen tar ungefär en till två månader att slutföra.

Bryggprocessens början

Allt börjar med att korn skördas och bearbetas genom blötning och uppvärmning för att sedan torkas för att isolera de enzymer som behövs för att brygga ölet. Efter att denna vätska har torkat har man fått fram malt, vilket sedan krossas och lösas med varmt (men inte kokande) vatten i flera vändor. Sockret från kornets stärkelse kommer här fram som senare jäser fram alkoholen, och är den process som kallas för mäskning. Efter en timme silas malten bort och kvarvarande satsen kokas i en timme samtidigt som kryddor och humle tillsätts. Detta görs för att balansera beskan med sötma. Kokningen ger en djupare färg och ger brygden arom, beska och längre hållbarhet. Beroende på vilket humle som används får ölet också annorlunda smak.

yeast tank

Efter kokningen kyls vätskan ner och pumpas in i en jästank. I denna tank tillsätts jäst och jäses i olika temperaturer beroende på vilket öl som ska framställas. Vid tillverkning av ale jäses ölet i rumstemperatur medan en lager kräver en kallare jäsning som också tar längre tid. Under jäsningen bildas alkohol och kolsyra genom att jästen äter upp sockret som har kommit fram från kornets stärkelse.

Från jäsning till buteljering

Efter att jäsningsprocessen är slutförd är det bara ett steg kvar innan drycken är färdig att konsumeras. Det går att färdigställa ölet på olika sätt beroende på vilken ölsort som produceras, och om det ska drickas inom en kort framtid eller längre fram i tiden. När ölet blir buteljerat går det antingen att tillsätta kolsyra artificiellt eller låta kolsyran komma fram naturligt i flaskan. Detta är möjligt genom att tillsätta lite extra socker eller vört som äts upp av jästen och därmed bildar koldioxid. För att göra sig av med mikroorganismer och förbättra hållbarheten pastöriseras det mesta av ölet genom att pumpas in i ett rör som hettas upp och sedan snabbt kyls ner till tappningstemperaturen.Tappning sker antingen i en grön eller i en brun glasflaska, alternativt i en aluminiumburk. På grund av att öl är känsligt är det viktigt att skydda mot ljus, vilket aluminiumburken gör bäst med tanke på dess täthet. Mellan glasburkarna är den bruna aningen bättre på att skydda än den gröna. Generellt sätt klassas öl som en färskvara och bör därför drickas så snart som möjligt för att behålla dess färskhet, det finns dock ett få antal ölsorter som kan må bra av att lagras för att förbättra smaken. Här räknas dubbel och imperial porter in, även barley wine.